Redemption
"The origins of ruin"

Releaser: 2007
Betyg: 6/10

Anvndarbetyg: 0.5/10
Antal rster: 32



Kp skivan nu hos:


Lst: 1613ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2007-05-06

Saknar speed och tyngd
Redemption är ett amerikanskt band som faller in under prog-metall paraplyet. Efter 2 släpp på mindre bolag har de nu inför nya släppet The Origins Of Ruin fått ett kontrakt som sträcker sig över hela världen med skivbolaget InsideOut, ett bolag som har många prog-band i sitt stall.. De har dessutom fått ett nytillskott i Ray Alder som är Fates Warning´s vokalist.

Bandledaren och keybordisten Nicolas Van Dyk beskiver själv musiken som en kombination av olika delar hårdrock såsom prog-metall där de komplexa riffen och de ofta ändrade taktarterna kommer ifrån. Dynamik, fart och dubbeltramp kommer ifrån Power Metal och slutligen så hämtas de storslagna refrängerna från mer melodisk metal.

Som alltid när det gäller den komplexa genren prog-metal så får lyssnaren och recensenten ta god tid på sig när det gäller inlyssning av skivan i fråga. Det finns många tekniska små egenheter att upptäcka samt många instrumentala gitarr- och keyboard drivna stycken i att kryssa sig igenom, allrahelst då flera av låtarna klockar in på över 9 minuter.

Musiken på skivan ger en känsla av melankoli vilket styrks av att texterna behandlar om människans svaghter som t ex fanatsism och intolerans. Jag tycker mig förutom de självklara parallerna till Dream Theater, som förresten inte är så uppenbara, att bandet närmast påminner om Evergrey. Redemption är dock inte lika hårda och tekniska som sina svenska kollegor. Trots bra fokus på låtarna, som prog-band ibland kan ha svårt för då de snarare vill bevisa sin tekniska kompetens på det intrument de trakterar, samt trevliga paraleller till Evergrey tycker jag inte skivan lyfter sig över mängden. Många av låtarna flyter in i varann då de undantagslöst är stöpta i samma form. Lite mer variation av tempo i låtarna hade varit av godo och då syftar jag på lite uptempo som hade gjort flera spår gott. Dessutom saknar jag riktigt tyngd i alla dessa melankoliska spår och det gör dem lite intentsägande.

Skivans totala omdöme blir till slut köpvärd men för att kliva upp bland de stora pojkarna krävs det, enligt min åsikt, att se skaffar sig lite mer tyngd och varierar sig lite mer.

/KissJocke





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses sttande, innehller personangrepp, reklam eller p annat stt inte fljer vra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: