Sólstafir
"Ótta"

Releaseår: 2014
Betyg: 8/10

Officiell hemsida»
Skivbolag»
Användarbetyg: 0.5/10
Antal röster: 15




Läst: 858ggr | Kommentarer: 0 | Inlagd: 2014-12-01

Sólstafir - Ótta
De vredens verk,
som du vrångt förövat,
försona ej åter med ont!
Med godhet skall du trösta
den, du gråta låtit,
det skänker själen heder.


Orden ovan är inte SÓLSTAFIRs egna, utan är hämtade från klassiska isländska poesi-eposet ā€¯Solsångenā€¯. Textraderna, som utgör vers 26 av 82, skulle möjligen kunna utgöra en passande omskrivning av SÓLSTAFIRs resa från sina rötter i (vad som kan sägas vara) black metal till dagens destination, den soniska själaresa som utgörs av bandets femte platta, ā€¯Óttaā€¯. Någon etikett tänker jag inte försöka sätta på denna destination, då det vore ett alltför vanskligt uppdrag givet de kreativa krumbukter islänningarna ger sig på.

Konstateras kan hur som helst att väna pianokomp och subtila stråkar är vanligare än både blast beats och råa gitarrharmonier, utan att skivan för den skull är en alltigenom behaglig upplevelse. Det finns en skavande, rå nerv som lurar där i skuggorna, och som ger sig tillkänna i bitvisa partier. Lite som att njuta av en hisnande vacker skymning i en mäktig urskog, och samtidigt som bröstet värker av andakt också långt bak i tanken vara medveten om att det förmodligen finns varg i den här skogen, och att det är långt till närmaste eldstadā€¦ā€¯Vackertā€¯ är ändå ledordet här. Tänk er ett ovanligt nedstämt BARONESS, sprunget ur den oförlåtande kalla nordatlanten snarare än den amerikanska myllan, så har ni en fingervisning om vad det handlar om. Låtarna är som regel närmast pompöst känslosamma, bär på gott om intrikata små detaljer, och växlar mellan stillsamt meditativa ljudkulisser och malande partier där både dist och en del tvåtakt gör sin närvaro påmind. Sången på modersmålet passar väldigt väl in, och ger en extra dimension åt anrättningen. Helhetsintrycket är meditativt, sorgset, och lämnar mig med en känsla avā€¦ värdighet, är nog ordet jag letar efter. Som om SÓLSTAFIR när de skrivit sina låtar lyckats tappa in på en inspirationskälla lika uråldrig och tidlös som de isländska kustklipporna själva.

Verkligheten ligger inte alltför långt från den känslan. Skivan har ett koncept som bygger på en forntida isländsk indelning av dygnet i åtta delar (därav ā€¯Óttaā€¯) á tre timmar vardera. Följaktligen handlar plattans inledande spår, Lagnætti, om ā€¯lågnattenā€¯, timmarna från midnatt och framåt, medan avslutande Náttmál täcker in dygnets sista tre timmar. Att peka ut vissa spår som starkare än andra är något jag ogärna gör, eftersom en av skivans största styrkor är just den meditativa, hypnotiska kvalité som det malande vemodet för med sig. Kanske är det passande, givet att ett dygn behöver alla sina timmar för att räknas? En liten extra tagg i hjärtat får jag dock ändå av näst sista spåret Midaftann, vars spröda pianostomme verkligen berör.

Det är väl högst tveksamt om ā€¯Óttaā€¯ är att se som en metalskiva (jag skulle personligen vara benägen att säga nej) men oavsett vilket är det en vacker upplevelse!

/Fredrik Sandberg





Startsida recensioner »



(Kommentarer som anses stötande, innehåller personangrepp, reklam eller på annat sätt inte följer våra riktlinjer kommer att plockas bort.)


Annonser: